Nu är det bevisat - lillsyrran är en riktig liten feg lort som är rädd för det bästa som finns: pinnar! På promenaden härom dagen hade hon som vanligt nosen nere bland löven - råkade putta till en pinne som reste på sig och vad gör hon då? Jo, hon skriker som en stucken gris - har ni hört något så tramsigt??? Pinnar är ju jättegoda att släpa på - jag brukar själv söka pinnar att ha i munnen på promenader... En härlig avkopplande grej... Men jag är ju en stor och modig brud som inte är rädd för NÅT!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar